KPU

När man lite slarvigt säger att någon obehörig lärare ska "läsa in pedagogiken" så är det oftast KPU, Kompletterande Pedagogisk Utbildning, man syftar på. Tanken är att de som redan har goda ämneskunskaper i undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet ska kunna komplettera dessa med en pedagogisk utbildning och därefter bli behöriga lärare. En smart idé naturligtvis. Om man ska kunna bibehålla legitimationskravet och ändå lösa dagens problem med lärarbrist så är det nog ett måste att sådana här möjligheter finns.

En KPU-utbildning är normalt sett på 90 högskolepoäng motsvarande 1,5 års heltidsstudier. Av de poängen är 60 hp "utbildningsvetenskaplig kärna", dvs vanliga teoretiska kurser som ska förbereda studenterna för lärarjobbet, och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där studenterna med stöd av en handledare (som är utbildad och arbetsverksam lärare) praktiserar på en skola. Utbildningen erbjuds ofta på distans så att man ska kunna delta oavsett var man är bosatt. Den allmänna meningen och de rykten jag nåtts av verkar vara att den utbildningsvetenskapliga kärnan består till stor del av luft, flum och teoribildning som inte har någon relevans för praktiskt arbete på en skola. Jag har själv inte gått utbildningen och kan svara för om det stämmer eller om det också kan finnas skillnader mellan olika lärosäten. Däremot verkar VFU:n vara ett uppskattat inslag där man faktiskt lär sig användbara saker.

Antagningskraven för KPU med inriktning mot gymnasiet är att man ska ha minst 120 hp i ett undervisningsämne. Eller om man vill ha två ämnen i sin lärarexamen så ska man ha 120 hp i det första ämnet och 90 hp i det andra. Det finns även krav på progression i studierna, det vill säga att inte allt ska vara på nybörjarnivå, och att man ska ha gjort någon form av större enskilt arbete, typ exjobb. Anledningen till att man kräver 120 hp i förstaämnet men bara 90 i det andra känns för mig som lekman lite suspekt. Den enda motivering jag sett är något om att läraryrket kräver något visst "djup" i ämneskunskaperna som man bara lär sig genom att läsa avancerade kurser på universitet. Men har man detta "djup" så ska det på något sätt smitta av sig på även andra undervisningsämnen. För att söka till KPU finns inga som helst krav på att man ska ha tidigare undervisningserfarenhet utan det är verkligen en grundutbildning för lärare så man kan gå direkt från avslutade ämnesstudier och in på programmet.

KPU är det anvisade sättet att läsa in pedagogiken i alla ämnen som inte är yrkesämnen, det vill säga även för "vissa ämnen". Så är man till exempel i min situation och har en för länge sedan avslutad datautbildning på högskolan i bagaget och nu vill sadla om till lärare så är KPU förslag nummer 1 på lösning. Det finns dock vissa problem med detta. Mitt naturliga undervisningsämne på gymnasiet är programmering. Det är det jag har mest utbildning i, har jobbat mest med och kan mest om. Jag har heller inget problem att uppfylla behörighetskraven för att få undervisa i detta ämne (90 hp datateknik, varav 30 hp programmering). Men däremot är jag inte i närheten av att uppfylla kraven för att bli antagen till KPU i programmering. Det är ju 120 hp i enbart programmering! Räknar man snällt så har jag cirka 112,5 hp i datateknik varav 67,5 hp i programmering. Dessa poäng ingår ju dock i en kandidatexamen i datateknik på totalt 180 hp så kanske finns ändå lite hopp om att jag ska kunna komma in på KPU?

Hoppet om KPU som utbildningsväg för mig släcks tyvärr ganska fort när man börjar titta på var och hur utbildningen erbjuds. KPU finns på totalt 15 lärosäten i landet och de är vad jag förstått styrda så att de enbart får erbjuda KPU i de bilaga-4-ämnen där de har examinationsrätt för lärare. Tanken har dock varit att bristämnen ska prioriteras, vilket också verkar göras i deras antagningskriterier. Vad gäller "vissa ämnen" så tror jag det är så att de själva kan välja vilka undervisningsämnen de godkänner. Resultatet av detta är att "vissa ämnen" till stor del prioriterats bort eftersom det saknas ämnesdidaktisk kompetens på högskolorna eller för att det inte finns tillgängliga handledare för VFU. Linköpings universitet har själva skrivit om hur de valt ämnen till KPU här: Ämnen inom Kompletterande pedagogisk utbildning  Deras slutsats blev att Programmering inte kan erbjudas eftersom det blir för sårbart när det enbart finns en tillgänglig handledare för VFU. Det tråkiga är att samtliga andra KPU-lärosäten tycks ha resonerat likadant och i dagsläget erbjuds KPU i programmering på exakt 0 ställen. Vilket naturligtvis är ett moment-22 av absurda mått. Eftersom det inte finns några utbildade programmeringslärare som kan vara handledare så kan vi inte utbilda några programmeringslärare!

Hur ser det då ut med KPU i övriga dataämnen på gymnasiet? Ja, ganska dystert tyvärr. Karlstad universitet är dock en ljusglimt eftersom de faktiskt har Webbteknik som möjligt undervisningsämne. Om de verkligen följer sina egna regler så blir det dock ganska tungt att ta sig in där eftersom det naturligtvis krävs 120 hp i Webbteknik för att man ska kunna bli antagen. I Karlstad finns det även av någon absurd anledning möjligheten att läsa KPU i ämnet datalagring. Datalagring är alltså ett ämne där det endast finns en kurs som enbart får anordnas på teknikprogrammets fjärde år. Det vill säga, kursen finns på max 10 gymnasieskolor och skrapar man ihop all undervisning som bedrivs i ämnet så kommer man inte ens upp i två heltidstjänster i hela landet. Naturligtvis krävs också här 120 hp i "datalagring". Ja vad säger man? Ska man läsa så mycket datalagring på högskolenivå så får man nog vara sin egen lärare på de 60 sista poängen eller så...

Men Karlstad universitet erbjuder alltså inte heller dom KPU i det betydligt större ämnet programmering. Jag har mailat och frågat varför men inte fått något svar ännu.